En massa dagar efter igen
Ska verkligen försöka att skriva ett kort inlägg nu.
Fredag - Var på jobbet. Precis innan vi gick för dag kom Diego (ni vet den charmiga spanjoren som också är voluntär) Lärarna skulle ha en avskedsmiddag för honom. Vi stannade en liten stund eftersom vi inte känner Diego så bra och det känns bara konstigt att vara med på partyt. När vi kom tillbaka till Sangam var det Marathimiddag igen. Denna gång fick Linnea prova att ha på sig en sari och hur man sveper (?) en sari. Det var mycket komplicerat, det underlättade inte att det var en extra meter tyg. Hon har bestämt sig för att öva så att hon kan det innan hon åker hem. Linnea fick även en till mehendimålning på handen, sara var dock för trött för detta. Sedan var det dags för den traditionella marathimiddagen. Det var gott även denna gång. Efter middagen hade vi lägerbål runt poolen. Vi voluntärer fick i uppdrag att skicka ut bricko med ljus på i poolen. Det gick lysande ända tills Katey kommer och ska putta ut dem lite med lång pinne. Gissa vad som händer? Jo självklart välter hon den så att det är stearin i poolen. Annars var det ett ysigt lägerbål. Vi kom ihåg några sånger från förra så vi kände oss inte lika bortkomna den här gånger.
Lördag- Lediga! Vi åkte till koreigianpark och åt lunch på german bakery där det fanns en massa läskiga osho människor. fter lunchen gick vi ruunt lite och kollade affärerna där. det var väldigt varmt. Vi blev kompisar med några i en smyckesaffär. Vi hittade en bakgata om faktiskt var tyst. Helt fantastiskt. Vi gick extra långsamt igenom den. Jo, vi hittade en elefant också och en camel. Mycket spännande faktiskt. Vi går där på gatan och helt plötser tror Linnea att hon skymtar en elefant bland bilarna. Och det visade sig vara sant. Vi tog foton och sprang därifrån för ägaren ville ha pengar. Efter det tog vi en dricka på ett annat café för att döda tid. När vi hade dödat en och en halv timme begav vi oss iväg mot bion. Kylie och Mollie fick en rickshaw på en gång medens vi kämpade med att få tag på en. Rickshawförare blir bitchiga när det regna och vägra meterprice. Filmen vi såg hetter the ugly truth och var väldigt rolig. Men innehöll en hel del sjuk pinsamma scener som Linnea har ptroligt svårt för att se så det var lite jobbigt för henne. När bion gick vi och åt på en asiatiskrestaurang. Det var mycket gott.
Söndag- Vi gjorde inte så mycket. Sov större delen av förmiddagen. Efter lunch planerade vi lite inför måndagen. Sedan pratade Linnea på skype med pasi fram till middagen. Det var skoj. Stackars Sara fick inte ha sin dator på läänge. Ja det hände int mycket mer den dagen.
Måndag - Jobbade. Det gick bra fast vi hade gjort ett lite för svårt korsord för förmiddagsgruppen. På eftermiddagen kom Amaya en voluntär från equador (jobbar inte för sangam). Hon hade lite lekar som vi körde med eftermiddagsgruppen. När vi hade slutat för dagen bjöd Amaya oss till hennes lägenhet som låg 20 min därifrån. Vi tänkta ja det kan vi väll göra dessutom skulle vo få åka buss och det verkar spännande. Sedan blev det tokigt. För det första kom hon inte ihåg bilken nuss det var så vi fick ta en rikshaw till ett ställe för att sedan ta en buss. Det var en kaotisk plats vi hamnade på. Alla bussarnas nr stod på marathi, jippi! Jo det regnade nej ÖSregnade också. Det tog ungefär en halvtimme innan vår buss kom. Det är inte så smidigt att åka buss men billigt är det. 7 rupees! Det typ lite mer än en krona. Det var en mycket spännande upplevelse att åka buss i Indien på de små men vältrafikerade vägarna. Tur att det fanns handtag så att man kunde hålla i sig. Efter mycket om och men kom vi tillslut fram till Amayas lägenhet som hon delar med tre andra spanjorer. det var jättemysigt! Vi fick lite chaite och satt och pratade med henne och hennes rumskamrater i en halvtimme sedan var vi tvugna att ta oss tillbaka till middagen som väntade. Det visade sig att vi var på andra sidan stan och att det skulle ta låång tid att ta sig tillbaka. Vi hade tur tyckte som fick tag på en rickshaw till meterprice som ville köra ända till sangam. Men...Efter ett tag stannade han så hade han tydligen slut på bensin så vi fick byta rickshaw. Vid det här laget var vi ganska trötta. Alla rickshawförare var bitchiga och ernjöd oss bara meterprice + 20/30/40 rupees. Vi sa nej nej och nej. Sedan kom det en annan som sa först samma sak som de andra och sedna 115 rupees somsedan visade sig vara 150 rupees. Lurade. Vi var för trötta för att bry oss. Tillslut kom vi tillbaka till Sangam, försenade till middagn naturligtvis. Nu ska vi sova.
God natt
