Lala
Lala betyder röd på marathan.
Söndag- ännu en ledig dag. Dagen började som vanligt med frukost och sedan gick alla upp på sina rum och satte sig vid datorn som alltid. Linnea blev uttråkad efter en stund och säger till Kylie "Jag vill göra något" Kylie föreslår att de ska gå ner till programrummet och kolla igenom cvp- skåpet för att se vad som finns där. Det fanns massor! I en enda röra. Så Linnea och Kylie sätter igång och städa skåpet som innehåller allt mellan himmel och jord. Från pysselböcker till råttbajs. Detta tog ungefär en timme. När de var klara med det kom de på att vi hade lovat Mina att göra en cvp- banner till hallen. Så de sätter igång med den och jobbar fram till tet. Vi tebordet träffar de de andra cvp:arna som hade sovit medans Kylie och Linnea hade jobbat så bra. Kylie och Linnea började skryta för de andra om hur duktiga de har varit och säger åt dem att de får hjälpa till med bannern. Bannern blev jättefin! Får ta ett kort på den sen. Resten av dagen var ganska händelselös. Vi såg på film, Little miss sunshine, oerhört udda film. Sedan sov vi.
Månsdag- Yoga! Det går allt bättre på yogan. Vi klarar "båten" båda två nu hyfsat bra. Det är fortfarande en utmaning att ta sig upp men det går. Idag skulle vi ut och jobba igen i riktiga världen. Eftersom vi har deltagare här i ett nytt event som är fruktansvärt sega på att komma till maten och sedan äta den bestämde vi oss för att testa takeaway frukost. Varma toast tummen upp! Det var ensamt men mysigt att sitta i the lounge och äta. Vi tänke att vi skulle vara tidiga så 09.20 står vi, klädda i våra nyra punjabi-uniformer, i hallen redo att bege oss ut i världen! Men då förtäjer Sara att hon har tappat bort lappen med adressen till door step så vi måste finna Mina. Det tog en stund men tillslut kunde vi ge oss iväg. Alla voluntärer pluss mina och Ezter stod och vinkade av oss i hallen som om det var vår första skoldag vilket det på sätt och vis var. Kanske måste tillägga att våra lila punjabis liknar skoluniformer. Vi kom fram välbehållna efter en skakig rickshaw tur. Vi fick ett varmt välkomnande och sedan infösta i ett rum med ett antal ungar. Det var lika virrigt som de andra två dagarna. Vi förstod inte dem och de förstod inte oss. Tillslut började vi leka en nummer lek då man ska klappa i händerna. Efter ett tag försvann några elever iväg till den riiktiga skolan. Då började vi måla istället. Måla är en bra grej, man behöver inte förstå varandra för att måla. När alla barnen hade försvunnit iväg till skolan satt vi kvar i rummet och såg dumma ut. fter ett tag kom Nitin en 91:a som hade sina engelska böcker med sig och ville ha hjälp. Två halvbra lärare på en elev- grattis Nitin! Vi hade högläsning och vi hjälpte honom att uttala ord som han tyckte var svåra. Det var riktigt kul. Vi kände oss bra och givande. Lunch! Alla lärare sitter på golvet i en ring och äter. Vi måste verkligen öva på golvsittandet, våra ben dör.
Efter lunchen kom Diego! En voluntär (dock inte från sangam) från colombia som har varit här i två månader. En mycket charmig ung man :P Han var energisk och rolig och barnen älskade honom. Detta ska vi leva upp till nu... Han berättade för oss hur han hade undervisat och hur och vad vi ska tänka på. det var väldigt bra info vi fick av honom. När vi hade suttit och pratat i en timme skulle vi ta hand om en ny grupp barn. Diego höll i det hela. Han kan jonglera vilket var oerhört populärt bland barnen. Med hjälp av bollarna övade han barnen på färger och kroppsdelar på engelska. Det var väldigt lyckat. Vi vet inte riktigt hur vi ska kunna bli lika populära som han! Halvvägs in i lektionen med Diego var vi tvugna att ta oss tillbaka till Sangam. Det gick bra med rickshawn han lurade oss inte ens på pengar - woho! Nu har vi ätit rostat bröd med nutella. Vi ville ju inte ha chips det var ju så onyttigt...Vi är fortfarande grymt hungriga och middagen serveras senare p.g.a. att några event deltagare fastar så vi måste vänta på mörkret.
Adjööss
Söndag- ännu en ledig dag. Dagen började som vanligt med frukost och sedan gick alla upp på sina rum och satte sig vid datorn som alltid. Linnea blev uttråkad efter en stund och säger till Kylie "Jag vill göra något" Kylie föreslår att de ska gå ner till programrummet och kolla igenom cvp- skåpet för att se vad som finns där. Det fanns massor! I en enda röra. Så Linnea och Kylie sätter igång och städa skåpet som innehåller allt mellan himmel och jord. Från pysselböcker till råttbajs. Detta tog ungefär en timme. När de var klara med det kom de på att vi hade lovat Mina att göra en cvp- banner till hallen. Så de sätter igång med den och jobbar fram till tet. Vi tebordet träffar de de andra cvp:arna som hade sovit medans Kylie och Linnea hade jobbat så bra. Kylie och Linnea började skryta för de andra om hur duktiga de har varit och säger åt dem att de får hjälpa till med bannern. Bannern blev jättefin! Får ta ett kort på den sen. Resten av dagen var ganska händelselös. Vi såg på film, Little miss sunshine, oerhört udda film. Sedan sov vi.
Månsdag- Yoga! Det går allt bättre på yogan. Vi klarar "båten" båda två nu hyfsat bra. Det är fortfarande en utmaning att ta sig upp men det går. Idag skulle vi ut och jobba igen i riktiga världen. Eftersom vi har deltagare här i ett nytt event som är fruktansvärt sega på att komma till maten och sedan äta den bestämde vi oss för att testa takeaway frukost. Varma toast tummen upp! Det var ensamt men mysigt att sitta i the lounge och äta. Vi tänke att vi skulle vara tidiga så 09.20 står vi, klädda i våra nyra punjabi-uniformer, i hallen redo att bege oss ut i världen! Men då förtäjer Sara att hon har tappat bort lappen med adressen till door step så vi måste finna Mina. Det tog en stund men tillslut kunde vi ge oss iväg. Alla voluntärer pluss mina och Ezter stod och vinkade av oss i hallen som om det var vår första skoldag vilket det på sätt och vis var. Kanske måste tillägga att våra lila punjabis liknar skoluniformer. Vi kom fram välbehållna efter en skakig rickshaw tur. Vi fick ett varmt välkomnande och sedan infösta i ett rum med ett antal ungar. Det var lika virrigt som de andra två dagarna. Vi förstod inte dem och de förstod inte oss. Tillslut började vi leka en nummer lek då man ska klappa i händerna. Efter ett tag försvann några elever iväg till den riiktiga skolan. Då började vi måla istället. Måla är en bra grej, man behöver inte förstå varandra för att måla. När alla barnen hade försvunnit iväg till skolan satt vi kvar i rummet och såg dumma ut. fter ett tag kom Nitin en 91:a som hade sina engelska böcker med sig och ville ha hjälp. Två halvbra lärare på en elev- grattis Nitin! Vi hade högläsning och vi hjälpte honom att uttala ord som han tyckte var svåra. Det var riktigt kul. Vi kände oss bra och givande. Lunch! Alla lärare sitter på golvet i en ring och äter. Vi måste verkligen öva på golvsittandet, våra ben dör.
Efter lunchen kom Diego! En voluntär (dock inte från sangam) från colombia som har varit här i två månader. En mycket charmig ung man :P Han var energisk och rolig och barnen älskade honom. Detta ska vi leva upp till nu... Han berättade för oss hur han hade undervisat och hur och vad vi ska tänka på. det var väldigt bra info vi fick av honom. När vi hade suttit och pratat i en timme skulle vi ta hand om en ny grupp barn. Diego höll i det hela. Han kan jonglera vilket var oerhört populärt bland barnen. Med hjälp av bollarna övade han barnen på färger och kroppsdelar på engelska. Det var väldigt lyckat. Vi vet inte riktigt hur vi ska kunna bli lika populära som han! Halvvägs in i lektionen med Diego var vi tvugna att ta oss tillbaka till Sangam. Det gick bra med rickshawn han lurade oss inte ens på pengar - woho! Nu har vi ätit rostat bröd med nutella. Vi ville ju inte ha chips det var ju så onyttigt...Vi är fortfarande grymt hungriga och middagen serveras senare p.g.a. att några event deltagare fastar så vi måste vänta på mörkret.
Adjööss
Kommentarer
Postat av: Kicki
Visst är det roligt att vara lärare!
Kanske ska försöka införa golvlunch här också...
Trackback
